Ny stad, nya containrar

Delar av Dumpstrat huserar numera i en annan stad, och vi har gett oss ut för att botanisera bland containrarnas ”sopor”. Tack vare Trashwiki fick vi napp på första försöket.

Ibland råder det något slags uppfattning om att vi inte ska dela ställen med varandra, att en frigan liksom måste göra sig förtjänt av sina fynd genom att själv hitta sina containrar. Vi på Dumpstrat tycker annorlunda. Det finns ingen som helst prestige i att hitta ett nytt ställe, däremot finns det en enorm prestige i att fylla i detta nya ställe på Trashwiki.

Varför? Därför att det inte är friganer mot friganer, och därför att det är en högst odramatisk företeelse att dumpstra. Det är däremot ingen odramatisk företeelse att mat kastas, och det måste vi tillsammans råda bot på genom att uppmärksamma dumpstringen så att alla får veta hur bisarrt det är att vi lever på butikernas så kallade ”sopor”. Trashwiki är ett sätt att organisera oss på. Det är tillsammans vi är starka.

Och dessutom, en personlig knorr på den egoistiska vinningen av att dela: Det är bara när vi vet att det är fler personer som dumpstrar vid samma ställe som vi har sinnesnärvaro att faktiskt bara plocka med oss den mat som vi verkligen behöver och vill ha. Annars går en ofta helt bananas och plockar med sig typ alla försakade bananer för att rädda dem undan sopdöden. Men den här gången tog vi bara en klase, ekologiska och rättvisemärkta* fortfarande förpackad i sin påse, och hade faktiskt närvaron att lämna en del mat (läs: fruktansvärda mängder) eftersom vi tänkte att andra kanske skulle komma och förbarma sig över den. Tillsammans tömmer vi soprummen.

I övrigt tog vi med oss två förpackningar alfalfagroddar, bäst före-datum ej passerat (såklart). Flera kilo felfri paprika (här fick vi hålla i oss lite, eftersom det fanns så mycket paprika i containern att det knappt hade gått in i en bil ens, om vi haft en bil (vi cyklar). Supergott mörkt danskt rågbröd med solrosfrön, bäst före-datum ej passerat (varför skriver vi ens detta, det är ju aldrig passerat när maten kastas). Felfri kronärtskocka (MUMS!). Felfria citroner. Felfria färska blåbär. Felfria vindruvor, så när som på 3 st som vi plockade bort.

Nästa gång kanske vi inte klarar av att bara ta en klase bananer och en förpackning bröd. Skivad banan på mjukt bröd är ju så himla gott, och om du styckfryser skivad banan så kan du göra världens fräschaste smoothie när som helst.

Vi behöver en större frys.

 

* Dumpstrat vill å det bestämdaste ta avstånd ifrån uppfattningen att en kastad banan kan kallas vare sig ekologisk eller rättvisemärkt. Det är naturligtvis högst icke-ekologiskt och oerhört orättvist att någon har slitit på bananplantagen för att bananerna i fråga ska kastas.

Att vara med i media

Vi på Dumpstrat är väl medvetna om att vi som enskilda friganer egentligen inte gör någon större skillnad, eftersom problemet med matsvinnet är på systemnivå. Det räcker inte att en handfull personer botaniserar i matbutikernas kasserade matvaror, även om den handlingen i sig är vacker och moralisk. Världen behöver sätta fokus på själva orsaken till slöseriet, och då måste vi som ägnar oss åt dumpstring höja våra röster. Vi kan inte tysta ner dumpstrandet, för då tystar vi även ner det enorma systemfel som hela tiden låter sig upprepas. Friganismen är ett handlande som i sig självt är ett argument för en större omdaning av samhället. Därför behöver detta handlande synliggöras.

Det finns en farhåga att exponeringen av friganer gör att butiksinnehavare väljer att låsa in maten. En del friganer menar därför att vi inte ska göra friganismen offentlig i media, eftersom t.ex. hemlösa som hittar sin mat bland affärernas containrar då kommer att bli utan. Vi menar att problemet med all mat som kastas tyvärr är större än så, och att slöseriet måste lyftas fram eftersom det är resultatet av ett systemfel i den marknadsliberala ekonomin.

Dessutom är det givetvis förnedrande att hänvisa hemlösa till soprum och containrar. Det är en sak att dumpstra om du har ett val att även kunna köpa maten i affärerna, men har du inte det valet så är något väldigt fel. Det felet avhjälps inte genom att affärer slänger mat som hemlösa kan plocka upp, och därför ser vi inte friganismen som någon lösning på hemlösas fattigdom och brist på mat. Genom att göra friganismen tydlig går det att visa varför rådande samhällssystem inte fungerar.

Vi på Dumpstrat har varit med i ett par reportage som har resulterat i många positiva kommentarer från oväntade håll, ofta från människor som inte läser bloggar som den här. Kollegor och grannar har plötsligt börjat diskutera problematiken med svinnsamhället. Medvetandet om systemfelet och svinnsvinen väcks.

Det finns några saker du bör tänka på när du är med i ett reportage. För det första bör du be om att få granska texten innan den trycks. Förbehåll dig rätten att dra dig ur medverkan om du inte är nöjd med vinkeln. När du granskar texten kan du kräva att få ändra citat, samt be journalisten att stryka delar.

Det finns vissa liberalfriganska klyschor och faktoider som journalister tenderar att upprepa. I flera reportage har det klippts in en liten faktaruta om att ”hushållen är de som slänger mest” eller liknande. Hänvisa journalisten till vårt inlägg om denna felaktiga uppgift.

Försök att inte falla in i en vag kritik mot ”konsumtionssamhället”, och lägg inte för mycket vikt vid att vi som individer behöver lära oss att lukta och smaka osv. Sådan lättsmält kritik tenderar att få oförtjänt stort utrymme i dumpstringsreportage, och vinklingen kan bli att vi som individer konsumerar ”fel” eller för mycket. Förvisso är det så, men problemet börjar ju med en överproduktion. Fokusera därför på grundproblemet, på ett ekonomiskt system där industrin tjänar pengar på att slösa och göra produkter med planerat åldrande. Nämn gärna att du sällan hittar produkter med passerat bäst före-datum.

Vanligen får någon polis uttala sig, samt en eller flera butiksinnehavare. Försök få journalisten att vrida fokus mot butikerna och varför de slänger så mycket, snarare än hur de ser på dumpstring. Polisen behöver inte heller nödvändigtvis uttala sig om huruvida dumpstring är lagligt eller ej, vore det inte intressantare om de svarade på huruvida det är lagligt att slänga, låsa in och mosa sönder fortfarande fräsch och fin mat? Är det inte vållande till annans död att kasta mat när personer svälter?

Här har vi sammanställt de artiklar om dumpstring som vi känner till, för er som känner att ni vill förbereda er på frågor och få inspiration av hur andra friganer har uttalat sig:
Fokus (080228), City Helsingborg (081030), City Stockholm (090601), GP (091018), ETC (110104), Metro (110128), ETC (110211), Sydsvenskan (110227), BT (110307), Sydsvenskan (110313), Länstidningen Östersund (110322), P3 (110328), Arbetaren Zenit (110705), DT (110722), SN (110727), Folket (110728), Arbetaren (111110), SMP (111216), NT (120309), NA (120519)

Att bjuda på mat

Att vara frigan är faktiskt inte konstigare än att inte vara det (snarare är det konstigare att inte vara frigan än att vara det!), och friganismen är inget som behöver påverka ditt praktiska liv i någon större utsträckning. Visst kommer du antagligen att börja se på konsumtion med andra ögon – den som står mitt i överflödets mest absurda hörn och frossar i delikatesser som kasserats till förmån för vårt samhälles ständiga jakt på profit blir ofta väldigt trött på alltsammans. Men bortsett från dessa insikter som oundvikligen träffar dig ibland, när du exempelvis packar ryggsäcken full med så många Brämhults färskpressade juicer (bäst före-datum om först tre dagar) och ändå tvingas lämna femtiotalet liter juice till sitt öde, så kan du leva på precis som vanligt.

Detta betyder att du, när du ska bjuda på middag, kan agera som vem som helst: Du öppnar ditt kylskåp för att se vad som finns hemma, funderar över vad du kan tillaga för gott av dessa läckerheter till råvaror, och bläddrar kanske lite i en receptbok (eller plockar ett recept från den här bloggen). Eller så öppnar du ditt kylskåp och inser att det är näst intill tomt. Som vem som helst beger du dig då till affären, skillnaden är ytterst marginell då du går till varuintaget och tittar i containrarna istället för att gå in i själva butiken. Varorna du hittar är desamma, enbart presentationen och priset skiljer sig åt.

Vissa brukar invända att det verkar jobbigt att inte veta vad en kommer att hitta för mat, hur kan en då planera sin middag? Vi menar att det enbart handlar om vana. För oss har den biten av friganismen aldrig varit något problem. Vi var redan vana vid konceptet från vår mycket överklassbehäftade prenumeration på ekologiska lådor via Årstiderna och Ekolådan, och såg med tjusning fram emot att få se vad veckans låda hade att erbjuda för råvaror. På samma sätt är det med friganismen: Du kan aldrig vara säker på vad för fantastiska (och därmed bisarra) fynd som väntar dig därute. Med rätt förvaringstekniker kan denna oförutsägbara del av friganens vardag dock minimeras.

Det etiska då? Kan en bjuda vem som helst på mat tillagad från sopor? Svaret på den frågan är givetvis ja. För det första så är det ju faktiskt inga sopor, och däri ligger hela nyckeln till friganismen. Vi äter inte sopor, vi äter likadan, lika bra, lika fräsch, lika färsk mat som den i affärerna. För det andra så är det väl ingen som i normala fall deklarerar vad middagens råvaror kommer ifrån. Så länge maten är fräsch och god så kan du självklart bjuda på den, och det gäller oavsett om du köpt den, hämtat den i ”soporna”, eller odlat den själv.

Däremot finns det en mycket viktig poäng i att trots det berätta för ditt middagssällskap att du hämtat ingredienserna bland butikens sopor. Den politiska dimensionen, att så många som möjligt förstår hur stort slöseriet är i samhället, är ju det viktiga, och det blir knappast så mycket tydligare än när bra mat på ett håll kastas medan människor på ett annat håll svälter. Genom att bjuda vänner och familj på ”sopmat” så kan de lättare förstå vidden av överflödets konsekvenser. Det allra bästa är förstås att ta med dem ut, så de får se matbergen i containrarna med egna ögon, men i näst bästa fall kan du laga dem en riktigt god middag och visa dem den här bloggen.

Vad ska vi bjuda på idag? Något med avokado, persilja, och små plommontomater!

Läsarbrev

Dumpstr.at får en del mail om dumpstring. Här är ett utdrag ur ett av dem:

När jag var ute och rekade så cyklade jag förbi ett ICA Maxi. De hade säkert tjugo tunnor på baksidan, men det är ett stängsel med hänglås på grinden. Dock är själva staketet en bit upp från marken så en SKULLE kunna krypa under… Som proffs-dumpstrare, vad är er åsikt om det? Det handlar ju om ett intrång, men jag skulle inte ha sönder någonting, inte bryta upp något lås eller så… Och givetvis inte stöka till! Men, jag är ny på det här, och jag har förstått att åsikterna går isär lite här. Jag vill inte bryta mot dumpstrar-etikett liksom… men tunnorna är lockande. Vad är din/er åsikt?

Vår åsikt i den här frågan är mycket klar. Det är FEL att låsa in mat. Därför är det INTE FEL att försöka ta sig in till maten. Om det är olagligt eller inte, är inte helt självklart. Säkert går det att bli dömd för ”olaga intrång”, men ärligt talat: Är saker nödvändigtvis fel bara för att de är olagliga?

En sak man kan tänka på när man funderar över vilken sida om lagen man vill stå på, är att lagar inte alltid är bra enbart för att de är lagar. Tänk på alla de lagar som finns i förtryckande regimer, där deras enda syfte är att passivisera och stävja människorna som lever i dessa samhällen. Tänk även på de förtryckande lagar som funnits i Sverige. Exempelvis har homosexualitet, som bekant, länge varit olagligt medan däremot ett tydligt förbud mot aga inte infördes i Sverige förrän år 1979. Att något är olagligt betyder inte att det är moraliskt fel, och lagen kan heller inte fungera som måttstock för vad som är moraliskt rätt. Det viktiga här är att agera sant och moraliskt, och det gör du när du dumpstrar – oavsett om du bryter mot lagen eller ej.

Det butikerna gör när de gömmer, vandaliserar och låser in fullt ätbar mat så att den ligger och ruttnar bort, är ett långt värre brott än detta påstådda ”intrång”. Ingen har heller, vad vi vet, blivit dömd för något i samband med dumpstring.

Maila gärna fler frågor till info@dumpstr.at