Grillsäsongen är slut

Äntligen börjar det bli lite kylskåpskallt i luften och containrarna.

Här är en tredjedel av de varor vi valde ur matberget ikväll:

Pepparkakor, gräddfil, fil, yoghurt, jos, keso, salladsost, margarin, chips, kaffe, potatis, ananas, mango, apelsin, paprika, kiwi, persika, citron, avokado, cashewnötter, lök, morötter m.m.

Parmesanosten kom tydligen inte med på bilden.

Konstigast: Många påsar grillkol och -briketter. Grillsäsongen är slut och affären ville tydligen inte spara kolet över vintern. Så de slängde den.

Säg det till en ko

I ryggsäcken låg bara ett halvt kilo ost, några paket ekologiska körsbärstomater, en klase bananer och en squash.

”Det blev inte så mycket idag, det var tomt.”

För vana dumpstrare får vissa ord helt nya, lite ologiska betydelser. För att undvika förvirring följer här en kort ordlista på dumpstringska ord:

Tom | adj. -t -ma • om behållare, container, soptunna o.d. som inte innehåller helt fruktansvärda mängder purfärsk mat. Containern var tom, jag fick nöja mig med ett halvt kilo ost, några paket ekologiska körsbärstomater, en klase bananer och en squash.

Inte så mycket | fras • om innehåll i ryggsäckar, ikeakassar o.d. som inte innehåller helt fruktansvärda mängder purfärsk mat. Det blev inte så mycket, bara ett halvt kilo ost, några paket ekologiska körsbärstomater, en klase bananer och en squash.

Ett halvt kilo ost… Det är inte så mycket, eller hur?

Säg det till ko. En ko arbetar 24 timmar om dygnet och producerar i snitt 8300 liter mjölk per år. För att tillverka ett halvt kilo ost krävs cirka 5 liter mjölk. Det innebär att en ko har arbetat drygt 5 timmar med att tillverka ett halvkilo ost. Är det ”inte så mycket”?

Och då har vi inte räknat med bondens, de anställda på mejeriets eller traktortillverkarnas arbete. Eller det jobb som hen som städar toaletterna på traktordäcktillverkarnas VD:s kontor utför. Osv osv.

 

Ny stad, nya containrar

Delar av Dumpstrat huserar numera i en annan stad, och vi har gett oss ut för att botanisera bland containrarnas ”sopor”. Tack vare Trashwiki fick vi napp på första försöket.

Ibland råder det något slags uppfattning om att vi inte ska dela ställen med varandra, att en frigan liksom måste göra sig förtjänt av sina fynd genom att själv hitta sina containrar. Vi på Dumpstrat tycker annorlunda. Det finns ingen som helst prestige i att hitta ett nytt ställe, däremot finns det en enorm prestige i att fylla i detta nya ställe på Trashwiki.

Varför? Därför att det inte är friganer mot friganer, och därför att det är en högst odramatisk företeelse att dumpstra. Det är däremot ingen odramatisk företeelse att mat kastas, och det måste vi tillsammans råda bot på genom att uppmärksamma dumpstringen så att alla får veta hur bisarrt det är att vi lever på butikernas så kallade ”sopor”. Trashwiki är ett sätt att organisera oss på. Det är tillsammans vi är starka.

Och dessutom, en personlig knorr på den egoistiska vinningen av att dela: Det är bara när vi vet att det är fler personer som dumpstrar vid samma ställe som vi har sinnesnärvaro att faktiskt bara plocka med oss den mat som vi verkligen behöver och vill ha. Annars går en ofta helt bananas och plockar med sig typ alla försakade bananer för att rädda dem undan sopdöden. Men den här gången tog vi bara en klase, ekologiska och rättvisemärkta* fortfarande förpackad i sin påse, och hade faktiskt närvaron att lämna en del mat (läs: fruktansvärda mängder) eftersom vi tänkte att andra kanske skulle komma och förbarma sig över den. Tillsammans tömmer vi soprummen.

I övrigt tog vi med oss två förpackningar alfalfagroddar, bäst före-datum ej passerat (såklart). Flera kilo felfri paprika (här fick vi hålla i oss lite, eftersom det fanns så mycket paprika i containern att det knappt hade gått in i en bil ens, om vi haft en bil (vi cyklar). Supergott mörkt danskt rågbröd med solrosfrön, bäst före-datum ej passerat (varför skriver vi ens detta, det är ju aldrig passerat när maten kastas). Felfri kronärtskocka (MUMS!). Felfria citroner. Felfria färska blåbär. Felfria vindruvor, så när som på 3 st som vi plockade bort.

Nästa gång kanske vi inte klarar av att bara ta en klase bananer och en förpackning bröd. Skivad banan på mjukt bröd är ju så himla gott, och om du styckfryser skivad banan så kan du göra världens fräschaste smoothie när som helst.

Vi behöver en större frys.

 

* Dumpstrat vill å det bestämdaste ta avstånd ifrån uppfattningen att en kastad banan kan kallas vare sig ekologisk eller rättvisemärkt. Det är naturligtvis högst icke-ekologiskt och oerhört orättvist att någon har slitit på bananplantagen för att bananerna i fråga ska kastas.

När ananaserna mognar

Igår kväll åkte en ensam Dumpstrat-dumpstrare bil till två containrar. För sådana tilltag vill vi utfärda en varning. Åk aldrig ensam till en container! Det får plats på tok för mycket mat i bilen när den inte är fylld av passagerare.

Vi tog med oss nitton paket grädde, kilovis med körsbär, ananas, paprikor, aubergine, färsk pasta osv.

Körsbären kärnade vi ur och skjutsade in i torkugnen. Det blir goda körsbärsrussin.

Ananaserna ska också torkas.

När de börjar mogna…

 

Planerat åldrande, del 7 — Ridderheims

När friganer äter oliver äter de alltid Ridderheims. Ikväll hittade vi ett antal burkar:

Ridderheims marknadsför ”färska delikatesser”. ”Färska” betyder att de förpackar sina ”delikatesser” i undermåliga förpackningar, med kort bäst före-datum och som behöver förvaras i kylskåp. Syftet är att få deras kunder att kassera fler ”delikatesser” – då säljer företaget mer.

Och när Ridderheims säljer mer bidrar de till Sveriges ekonomiska tillväxt och SKAPAR PURSVENSKA JOBB i både produktionen och avfallshanteringen.

Smart eller hur?

Mer om planerat åldrande här, här, här, här, här, här och här, samt i inlägget om lösningen på mättnadsproblemet.

(Apropå nationaldagen. Om detta med att slänga saker är bra för alla – företaget, Sveriges ekonomi, jobben och alla som dumpstrar – låt oss kassera hela Sverige! Då kommer ju de ekonomiska hjulen snurra igång i överljudshastighet!)

Den irrationella egentligheten

En helt vanlig onsdagskväll för en frigan. Leta reda på handskarna, kolla batteriet i pannlampan, kränga på sig ryggsäcken och cykla till ett par containrar.

I väskan lade vi ägg, solkräm, physalis, yoghurt, hasselnötter, majskolvar, ost, bröd, aubergine, risgröt, champinjoner, bullar, gräslök, citron, lime, fänkål, tomater, småtomater och avokado. Men som vanligt tog vi bara en bråkdel av allt som fanns.

Och glöm inte: butikerna slänger inget av misstag – det är ekonomiskt rationellt för dem att slänga allt detta. Men det är ju så plågsamt uppenbart att det är irrationellt egentligen.

Parabeln om den purfärska moroten

Vårt inlägg Lösningen på mättnadsproblemet är en översikt över de dolda drivkrafter som är de huvudsakliga orsakerna till det allra mesta av matslöseriet. Men eftersom lyxifiering, planerat åldrande och svindlerisvinn inte är helt uppenbart för var och en, det behöver förklaras, riskerar hen som endast fokuserar på ”teorier” och ”analyser” (hur rätta och riktiga de än må vara) att råka ut för att köra huvudet rakt ner i debatträsket.

I en värld där allt tänks i form av varor, där åsikter ska ”förpackas” och alla individer ska ha ”sin egen sanning”, hitta sin alldeles unika åsiktsstil för att vara en unik debattsnöflinga med ett ”unikt perspektiv”, är det en överhängande risk att den alarmerande kunskapen om industrins inbyggda slösaktighet (med naturresurser och människors arbete och liv) nedvärderas till ”en sida i debatten”, ”en intressant aspekt” eller ”ett sätt att se på saken”.

På ett sätt är den här bloggen ett försök att sätta käppar i hjulet för ett sådant tänk. Lite paradoxalt känns det som att ju längre ner på mikronivå vi går, desto mer obestridligt blir det att makronivån är sjuk.

En enda purfärsk slängd morot avslöjar att hela det ekonomiska systemet är genomruttet.

Här är fyra varor som vi hittat den senaste tiden, som inte är i närheten av att vara dåliga.

  • Hur kommer det sig att just denna ciderflaska slängdes, när det finns massor av människor som gärna skulle druckit den?
  • Hur kommer det sig att just dessa fina ekologiska morötterna slängdes, när det finns massor av människor som gärna skulle ätit dem?
  • Hur kommer det sig att just denna burk soltorkade tomater slängdes, när det finns massor av människor som gärna skulle ätit den?
  • Hur kommer det sig att den ekologiska havrekrossen slängdes, när det finns massor av människor som gärna skulle ätit den?

 

Planerat åldrande, del 4 – Knäckebröd

Förrförra veckan tog vi hem den här maten:

Vi zoomar:

Knäckebröd! 🙂

Vi hittar väldigt sällan knäckebröd. Torkat bröd har ”för lång” hållbarhet helt enkelt – svinnet blir minimalt. Men så är det inte ett livsmedel som utvecklats under kapitalismen heller. Knäckebröd har bakats i Sverige så tidigt som på 500-talet.

Men allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras. Snart kommer väl någon på att planera åldrandet och göra ”färskt” knäckebröd.

Eller, vänta nu… 😉