Frisésallad med pocherat ägg

Vi på Dumpstrat föredrar att äta veganskt, och det finns helt klart poänger med att göra det även för den som dumpstrar (se till exempel kommentaren från laxsill till vårt inlägg om dumpstrat kött). Hur strikta vi på Dumpstrat är med vår veganism varierar lite. Vi köper aldrig något annat än helvegetariska produkter, men vi hittar ju otroligt mycket mejeriprodukter och ägg när vi är ute och dumpstrar.

Klart är att från ett miljöperspektiv så tycks det bästa vara att äta dumpstrad mat, och det näst bästa tycks vara att äta vegansk mat. Men, självklart kan det tyckas olustigt att äta ägg och mejeriprodukter även om du dumpstrat dem.

Trots detta presenterar vi ett recept som innehåller ägg. Vi gör det eftersom ägg är något vi väldigt ofta hittar. Därtill består rätten av andra ingredienser som vi ofta hittar: sallad, bröd, lök.

4 personer:
1 huvud frisésallad
en skvätt vitvinsvinäger till äggen
4 ägg
½ rödlök
1 msk fransk senap (hittar man ganska ofta, om burken eller locket blivit lite skadat)
½ dl vitvinsvinäger
1 dl olivolja
salt & peppar
4 mjuka brödskivor

Hetta upp vatten och en skvätt vitvinsvinäger i en kastrull. Låt vattnet precis sjuda. Knäck ett ägg i taget, och sänk försiktigt ned det i vattnet. Låt äggen långsamt stelna.

Skär brödet i små tärningar. Rosta i en het stekpanna tills de blivit till krispiga krutonger. Finhacka löken, och rör ihop den med senap, olja, och vinäger. Krydda med lite salt och peppar.

Rör ihop sallad och dressing, och lägg sedan upp salladen på fyra tallrikar. Strö över brödkrutonger och toppa med ett ägg på varje tallrik.

Hur tänker ni kring att vara lakto-ovo-vegetarian om äggen och mejeriprodukterna är dumpstrade, men annars hel-vegetarian/vegan?

13 kommentarer till “Frisésallad med pocherat ägg

  1. Har man inga problem med smaken av ägg och kött tycker jag det är bra att man äter det som hittas så att maten kommer till användning, då har inte djuren lidit helt i onödan. Det är väldigt sjukt och helt respektlöst att plåga och döda ett djur för att framställa mat och sedan bara kasta den.

  2. Jag är kvasi-vegan, och rätt övertygad sådan. Som jag ser det så är i princip alla varor som handlas förknippade med djurförtryck. Industriellt jordbruk förutsätter skövling av djurs hem och djur-dödande, och transport-systemet är ju väldigt våldsamt. Därför föredrar jag att dumpstra mjölk framför att köpa sojadryck. Jag tror också att veganism lätt leder till att vi tror att veganism är en diet fri från djurförtryck, vilket inte är sant, så långt jag kan se. Därför äter jag också animaliskt (inte kött) när jag blir bjuden, eftersom jag också använder el eller åker bil med andra, handlingar som ju också är förknippat med djurförtryck om en gräver lite djupare.

  3. Tack för kloka kommentarer, Steve och Jonas!

    Jag tror ni har helt rätt i att det är bättre att dumpstra mjölk framför att köpa sojamjölk. Men det finns ett litet krux, och det är att vi kan bidra till den carnistiska normen om vi inte är väldigt tydliga med att maten vi äter är dumpstrad, och tar ansvar för att få folk att förstå vad matslöseriet handlar om.

    Jonas, din andra tanke, läser jag som att veganer riskerar att bli självgoda. Det gäller nog vissa, men de flesta jag känner är av åsikten att vegansk kost minimerar förtryck, både av djur och natur, inte eleminerar.

    Jag kan dessutom tycka att det är extra viktigt att stå på sig när en blir bjuden, det är en bra chans att bedriva politik i det lilla.

  4. Jag tycker att det är viktigt att ge sina åsikter tyngd även i praktiken. Det är inte att vara självgod, det är att vara rättvis och kritisk. Men det kanske inte var så Jonas menade.

    Jag tror inte att vi kommer att bli fria från förtryck bara för att vi börjar äta (hel)vegetariskt. Men det är ett steg på vägen till medvetenhet och frigörelse. Det är något väldigt konkret vi kan göra för att rikta en konkret udd mot speciesismen. En bred veganism – menar jag – kan inte bara göra mycket för de icke-mänskliga djuren, utan också för människor. Det frigör oss mentalt från en livsstil av mord, och hjälper oss finna ett liv som drivs av kärlek mot såväl förtryckta medlemmar av andra arter som förtrycka människor. En text som gränsar till den här diskussionen är den i Dominicks Animal Liberation and Social Revolution

  5. Blir glad av att denna viktiga fråga diskuteras här!

    Personligen lutar jag mest åt laxsills ståndpunkt. Jag vill inte äta djur eller saker som kommer från djur, inte ens när dessa är dumpstrade. Här ställer jag två ideal mot varandra: Önskan om att leva så miljövänligt som möjligt, och önskan om att äta helvegetariskt/veganskt. För min del har detta inneburit att jag köper mer mat än tidigare, såsom vegetabilisk mjölk etc.

    Kanske innebär det på ett sätt ett större djurförtryck att dricka min köpta sojamjölk än att dricka dumpstrad komjölk, som Jonas påpekar här ovan. Samtidigt tror jag inte att det i förlängningen innebär ett större djurförtryck. Att helt ta avstånd ifrån normen att djur är till för att dödas, skändas och utnyttjas (läs: slaktas, mjölkas och stimuleras till onormalt hög äggproduktion) känns för mig viktigare. laxsill formulerar det väldigt bra, tycker jag: Detta kostval frigör oss mentalt från en livsstil av mord, och hjälper oss finna ett liv som drivs av kärlek.

    Dessutom blir det lite knasigt rent praktiskt att bjuda vänner på mat innehållandes dumpstrade mejeriprodukter och ägg, och samtidigt be dem laga veganskt när jag besöker dem (om de inte själva dumpstrar). (Äta icke-dumpstrade animaliska produkter känns som sagt helt uteslutet.)

    Jag tror inte att någon tror att framställningen av vegansk kost är helt fri från djurs lidande. Åkersorkar dör vid skörd, osv osv. Men: För den som vill minimera allt sådant lidande, så tror jag ändå att vegansk kost är det bästa valet, därför att avsteget från normen blir tydligare, vilket kan medvetandegöra människor på ett helt annat sätt än om jag äter mjölk och ost. Som Hannes påpekar ovan: I så fall måste jag hela tiden, i varje sammanhang där jag äter mat, påpeka att maten är dumpstrad. Annars blir det kontraproduktivt. Det är ju en beteendeförändring vi vill åt här, visst då?

    Samtidigt är jag oerhört skeptiskt till de monokulturer som odling ofta innebär och är därför väldigt nyfiken på permakultur, men det är delvis en annan diskussion.

  6. Kan överlag tycka att den svenska friganism-rörelsen fokuserar för mycket på enbart matsvinn och inte lika mycket på alla de andra aspekterna, även om folk nu kanske är aktiva inom andra områden också. Så på något vis tycker jag denna diskussionen inte är så relevant ur större miljösynpunkt även om den är intressant. För det vi verkligen behöver mycket mer är ju inte folk som äter kastad mat (även om detta är asbra, oavsett vegansk eller inte) utan folk som producerar schysst mat, därmed inte behöver köpa mat, och inte kastar det de producerar. Mer permakultur och självförsörjning och mindre monokulturer och industriproduktion. Oavsett om man käkar animalier eller inte så är det en bättre för miljön och man kan få med alla oavsett kostval. Sen är ju permakultur principerna något som inte bara kan appliceras på odlingar såklart, så det täcker mycket mer. Men, för att återgå till frågan så äter jag inte animaliska dumpstrade grejer, mest för att jag är rädd för att jag ska falla för något tycke för dem och ha svårt att mostå i andra kontexter då jag direkt ekonomiskt skulle stödja djurindustrin/förtrycket (mycket mer), och dels för att det känns fel inombords och att jag gillar att vara vegan helt och kunna visa på att det funkar och att man mår bra, änsålänge iaf 😉 Men skulle jag göra det skulle jag inte bjuda andra på det eller vara noga med att förklara, vilket kan vara svårt i alla situationer (tex vid folkkök, knytis osv).

  7. När det gäller den här bloggen är ju temat rätt så snävt: Dumpstrat. Det står ju dock inte på något sätt i motsats till odlingsexperiment och självhushållning. För min del verkar dumpstringen till och med fungera som en inkörsport till självhushållning. Eftersom jag nu vant mig vid att inte lägga pengar på mat, blir det naturligt att skaffa mat ”gratis” på andra sätt utöver dumpstringen. Jag plockar mycket mer äpplen, blåbär och svamp nuförtiden, och drömmer om att få möjlighet och ork att komma igång och odla. 🙂

    Jag personligen tror att matsvinnet behöver uppmärksammas så mycket det bara går, och att vi får ner så många som bara möjligt i containrarna. Jag tror att dumpstringen kan fungera som ett politiskt uppvaknande för många. Att rota i ett berg av fräsch, kasserad, mat ger automatiskt insikter om hur irrationellt det ekonomiska systemet är, hur vi slösar med natur och människor.

    När det gäller permakultur vet jag inte mer än vad jag läst på wikipedia osv. Jag ska erkänna att jag blir automatiskt skeptisk till att konceptet är så snävt och verkar ha ganska fasta principer. Risken som jag ser det är att det uppstår onödiga konflikter och diskussioner om vad som är permakultur, snarare än vad vi vill uppnå med den. Särskilt svårt jag har för det där med ”patterns”, som låter som trams. Jag vill minimera vårt förtryck och dominans av naturen, men är t ex inte emot monokulturer per se. Permakulturens polykulturer/matskogar tycker jag inte verkar vara ett mindre sår i naturen än en monokultur (men försök gärna övertyga mig om motsatsen!), och jag är rädd för att permakultur kan användas för att maskera förtrycket och dominansen. Det verkar också oklart hur produktiva och arbetsintensiva odlingarna är, jag hittar ingen data på det. Att ”edge effect” skulle fungera verkar ju ganska tveksamt, t ex. Om matskogar är mindre produktiva per ytenhet än vanliga monokulturella odlingar, då är jag på team monokultur 😉 …tills någon visar något annat. Med reservation för att jag pratar i nattmössan pga endast läst runt lite på ”nätet” 🙂

  8. Menar inte på något vis att dumpstring är dåligt, vill också bara se en ökning. Bara det att första gången jag läste om freeganism var det via den gamla freegan.info sidan, då fick man en tydlig bild av det anti-konsumistiska budskapet. Men idag tycker jag att bilden idag här i sverige iaf, vet inte hur det är i andra länder, oftast är att det handlar om att dumpstra mat enbart. Det resterande tas inte upp så ofta och det är det jag tycker är synd. Denna bloggen handlar om dumpstring, vilket inte är fel alls, men när frågan ställs så kan man ju inte bara låsa sig till det enbart det perspektivet. Det jag menade var att om fler producerar saker själva behöver de köpa mindre och det skulle resultera i att mindre kastas också, det är som du säger ingen alls motsats och båda sakerna kan ju göras samtidigt. Jag är inte så naiv att jag tror att en stor majoritet kommer börja odla sin egen mat tex, men jag kan inte heller bara överlåta det till att bli systemkritik enbart utan att praktiskt försöka bygga ett bättre fungerande system som innebär praktiker som inte bygger på det negativa ur det system vi har idag. Kanske en misstro till vår förmåga att faktiskt förändra de stora jättarna men en stark tro på vår förmåga att skapa något nytt. Det är väll mest därför jag hade sett att bilden av freeganism var lite tvärtom, ett tydligt budskap, sen olika praktiker jämsides.

    Förstår inte riktigt vad du menar med att permakultur skulle vara snävt. Det går att applicera på väldigt mycket och blir således väldigt brett område, stort område. Principerna är ju bara en del av en permakultur design, vad som anses vara bra och som ger ett väl fungerande och effektivt system, det syfte som permakultur har. Det är ju ingen tvång på att följa alla principer när man designar. Ang. patterns så tycker jag att det finns mönster i naturen, att då försöka efterlikna dem för att skapa gynsamma system har jag personligen svårt att se som trams. Det är väll mer isf fråga om vad man anser vara ett mönster som ber efterliknas eller inte. Ang. monokulturer kan jag inte ge ett kort svar, och jag måste kila iväg, så får återkomma med det eller bara rekommendera dig att läsa på mer om de negativa effekter monokulturer faktiskt har och hur polykulturer är bättre. Ang. edge effekt får jag också återkomma också. Sen sist… även om skogsträdgårdar skulle vara mindre produktiva än en monokultur så är det ju inte bara maximal produktivetet det handlar om utan att värna om naturen, ha ett sätt som fungerar, monokulturer saboterar ju till skillnad. Tror inte heller vi behöver den överproduktion som vi har idag och därav inte skulle ha behov av det. Vi kan nyttja marken mycket mer effektivt också med odlingar i bostadsområden. Jag är låååångt ifrån en expert på området. Måste som sagt kila nu men får återkomma med lite info senare.

  9. Enligt mig, problemen med monokultur:

    Sjukdomar sprids, man får sämre skörd.
    Att odla samma gröda år ut och in tar upp all näring växterna behöver vilket gör att konstgödsel eller annan gödsling behövs i högre grad.
    Väldig rationellt och innebär mer maskiner, antar jag.
    Mindre biodiversitet gör att du har mindre insekter och djur, så därför behövs det besprutas mer för att bekämpa skadedjur.
    Kräver mer jobb om man räknar in alla som framställer kemikalier och maskiner.

    Att det skulle ge mer på samma area tycker jag är felaktigt, det stod också på wp att risodling i kina där olika sorter blandades gav bättre skörd. Monokulturens motsats är inte skogsträdgård, du kan ju som i exemplet ovan ha polykultur av ris enbart. Men jag tror nog det hade varit mycket mer effektivt att ha ännu fler olika grödor, och på andra sätt effektivisera det.

    Monokulturer är ju förknippade med ett väldigt rationellt sätt att odla där inte all markarea brukas heller eftersom man inte kommer åt med maskiner, nära hus tex, eller kan lika enkelt nyttja olika egenskaper på olika delar av marken. När man inte har skog också så har fåglar och många andra djur ingenstans att vara, biodevirsiteten blir låg därav, platta landskap. Om man följer permakultur principer skulle man kunna nyttja mark mycket mer, designa hela områden med mark för odlingar mellan husen, på söderväggar, kanske på tak, osv. Bygga värmefickor och solfickor iställtet för stort platt landskap. Sen kan man ha intesivodlingar också fast med polykultur. Mer olika grödor närmare där man bor reducerar ju också energibehovet.

    Skogsträdgårdar kan ju se väldigt olika ut men om man tänker sig att de i hög grad skulle efterlikna en vild skog, fast en mer produktiv sådan, så har jag svårt att se hur det skulle skapa större sår. En skog är ju bestående och ger plats åt djur, insekter, osv. Att ha en del vilda delar kvar inom en design är ju också väldigt vanligt (oftast zon 4-5) som jag uppfattat det. Sen har vi ju väldigt mycket helt förstörd öken på jorden som hade behövts återskapas till bördig jord, det finns en del kända exempel på det också (om du tex söker på permaculture desert på youtube). Då är ju skogsträdgårdar ypperligt och det återskapar en bra natur. Det är nog ingen som tänker sig att man ska skövla all skog och köra skogsträdgård, utan det är väll mer att man skapar det på mark som inte har skog isf, kanske gör om lite skog.

    Permakultur är inte vissa sätt och praktiker att göra saker, tex plantera en skogsträdgård, utan det är ett sätt att se på och designa efter principerna, med zoner osv. Det är bara att vissa sätt har kanske visat sig vara effektiva, omtyckta, och fått sprdning och sen så förknippas det med permakultur för att det kanske följer många av princperna. Har själv inte heller någon data på just hur mycket skogsträdgårdar kan ge, har hört mycket i dokumentärer och så men inget jag lagt på minnet. Nu har jag inte aktivt sökt efter kritik av permakultur men har ännu inte direkt stött på någon stark krtiik mot någon princip i sig, det är väll mer en fråga om olika praktiker och hur bra de är, och sådant råder det alltid så olika meningar om bland odlare för det är så mycket som spelar roll.

    Angående kanter har jag inte så mycket koll på fördelarna mer än att det är mer biodiversitet just vid kanter, det kan vara tex kanten vid en sjö, där brukar många insekter och djur hålla till, växterna har vatten osv. Samt stories då om folks odlingar och att de fått mer/bättre skörd just vid kanter. Så desto fler kanter man kan skapa desto mer biodiversitet kan man skapa, desto fler olika nischer och utrymmen kan nyttjas.

    Om du vill kan jag plocka ihop en lista på lite olika dokumentärer jag skulle rekommendera, mycket som var i huvudet nu när jag skrev detta, men tror nog ni redan sett en hel del av dem redan dock 😀

    Fridens!

  10. Tack för dina kommentarer scrdcow! Ber om ursäkt att jag dröjt lite med att svara.

    Jag håller med helt och fullt om att vi inte bara ska ”överlåta det till att bli systemkritik enbart utan att praktiskt försöka bygga ett bättre fungerande system som innebär praktiker som inte bygger på det negativa ur det system vi har idag”. Vi behöver en gröna vågen 2.0 😀

    Jag tror att det går att odla på många sätt, och de lösningar som bygger på permakulturens principer är definitivt intressanta att experimentera med. Det jag menar är att vi bör ständigt hålla ögonen på vad vi vill, snarare än vad vi är. Det finns absolut massor av intressant att snegla på i permakulturen, inte minst uppodling av öken som du nämner. Men jag tror vi riskerar att köra fast om vi går ”all in” på permakultur.

    Kolla t ex på ”ekologisk odling” som definitivt är en bra idé, men vars påhejare helt har glömt vad de vill och bara bryr sig om huruvida de följer principerna, om de ”är” ekologiska eller ej. Visst, det är jättebra att de inte använder gift och konstgödning, men ännu viktigare tycker jag är att rationalisera/effektivisera bort jordbruk, minska den mänskliga dominansen, att vi inte ockuperar mer natur än vi behöver. Här behöver vi vara öppna för ny kunskap och inte vara begränsade av, eller nöjda med, principer. Dessutom är jag av etiska skäl helt emot utnyttjandet av djur i jordbruket, både för arbetskraft och mat, något som inte permakulturens principer verkar omfatta.

    Jag tror också helt och fullt på att maskiner är något som kan befria människan från tråkigt och slitsamt kroppsarbete. Att många maskiner idag endast är ett sätt att dölja faktumet att vi låter fattigare människor arbeta åt oss (de lägger ju lika mycket, eller mer, tid på att bygga maskinerna som vi sparar på att använda dem), betyder inte att det inte går att bygga maskiner som faktiskt befriar alla från arbete, totalt sett. Att det inte ser ut så idag tror jag beror på de hemska inkomstskillnaderna mellan människor i världen och i grunden felaktiga drivkrafter i arbetssamhället, där skapandet av onödigt arbete ses som positivt.

    Men jag låter mer kritisk än jag är. Permakulturen verkar ha många goda idéer, tack för att du tar dig tid att förklara och länka! 🙂

  11. Tjenare, även här lite sent svar. Håller med om allt du skriver i princip. Personligen, för mig, är inte och ser jag inte permakultur som något som är en motsats av vad jag vill vs vad jag är. Jag är inte permakultur prnciperna och etiken, de råkar bara vara effektiva i många fall. För mig är det mer en metodik som kan nyttjas när jag vill något, smarta principer att designa efter. Men det gäller kanske inte andra, har dock svårt att se permakulturister överlag som dogmatiska även om det säkert finns en del sådana också. Djurgrejen är ju lite trist, men det är ju inte heller ett måste. Man kan ju designa efter permakultur principer som helt utesluter djur. Problemet där är väll, som vanligt, folk syn på djur öht. Men om effektiva djurfria praktiker blir framgångsrika så hjälper det ju till. Därför tror jag det är bra med veganer/djurrättare som är aktiva inom andra områden som inte är just djurrättskamp i sig. Man gör ju det man tycker är kul och brinner för, oavsett, och det kanske inte är djurrätt bara för att man har den synen. Tex vore det roligt om fler odlade vegan organiskt och verkligen visar på att det går.

    Vi behöver en gröna vågen 2.0 verkligen, det sker redan delvis, fast på ett mer individualistiskt plan än förut, vilket jag tror också kan vara bättre rent långsiktigt. Dvs, att det inte blir allt eller inget, köpa ett helt paket, utan att man mer väljer de delar man vill. Hoppas verkligen på att hela DIY/maker-kulturen som du nämner där med opensourceecology kan hjälpa till där och också ta fokus mer mot ekologi och omställning. Tycker dock att man har sett det lite mer senaste åren, att det kommit fler projekt och intresset har ökat inom ‘free society”-kulturen, nog mycket tack vare främst OSE som du nämner. Det är också ställen i europa som håller på att dra igång. Det enda negativa är väll övertron på teknik samt att jag tycker många situationer där tex arduino/raspberry-pi nyttjas är mer allmänt tekniknörderi och överkomplexitet än just något som verkligen behövs och gör jobbet så mycket enklare. Därför har jag börjat jobba lite på denna padda…

    https://apollo.open-resource.org/pad/permanent-software-hardware-culture

    Likheterna med självförsörjningskulturen finns endock rätt tydligt, att skapa och göra saker själv vilket kan leda till reducerde utgifter, mer gåvoekonomi, vilket kan leda till att man hade kunnat jobba mindre, hälsosammare livsstil, mer lokalt, bättre för miljön osv.

    Kan tipsa om följande konferans om du/ni har intresse av fri kultur, fri mjukvara, fritt samhälle, fri hårdvara/design. Går av stapeln 9-11 november i göteborg.

    https://fscons.org/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *